En bloggpost om bipolär sjukdom och samhällsförändring! Läs gärna och kommentera här på bloggen eller på den andra.
Fred
j.
En bloggpost om bipolär sjukdom och samhällsförändring! Läs gärna och kommentera här på bloggen eller på den andra.
Fred
j.
Att bry sig om en annan varelse är nog en sak för sig, men att bry sig så det ”kostar” något är en helt annan sak. Det finns människor som utsatt sig själva för stora risker genom att de brytt sig. Det finns något ”sant” i den typen av omtanke, att när det väl gäller så bryr en sig trots konsekvenser. Jag önskade att jag var sådan…
Här kommer 2 klipp (av massor) från människor som just är sådana (inget blod, bara fina bilder):
Är inte kärlek till djur, som inte är mänskliga sådana, en kärlek på ett djupare plan eftersom de inte är som oss. Vi kan inte helt förstå varandra. Det kanske inte vi kan heller, men det är fortfarande en ganska stor skillnad. Om en till och med kan älska ett icke-mänskligt djur så är det nog lättare att älska mänskliga djur. Det resonemanget borde ju innebära det motsatta, alltså att om du inte kan visa kärlek mot de icke- mänskliga djuren så blir det svårare att visa den mot mänskliga djur.
Vad tror du?
väl mött.
j.
Att medicin kanske kan vara ”fel”! Läs och kommentera!
http://bipolarsjukt.wordpress.com/2012/09/28/93/
Väl mött!
/j.
Demonstranter påkörda. (kolla länken)
Det är konstigt att det på många sätt sammanfaller att hur en behandlar djur en sedan också behandlar människor. Kan en våldföra sig på icke mänskliga djur är steget inte så lågt till att skada mänskliga djur. Att vara vegan och djurrättsaktivist/förespråkare är att gå en kärleksfull väg gentemot alla varelser, så genom en sådan handling kommer en alltså bli mer kärleksfull mot mänskliga djur. Emmanuel Kant uttrycker det såhär:
”He who is cruel to animals becomes hard also in his dealings with men.
We can judge the heart of a man by his treatment of animals. ”
Vad tänker du om filmen och resonemanget?
Läs mer på Laks blogg.
väl mött.
/j.
Jag var i dag tillsammans med vänner och besökte komuniteten oikos. De bjöd in till en ”lördagsbrunch” och det skulle hållas en föreläsning. De var ett 20-tal där och en väldigt mysig atmosfär under samlingen. Så finns det personer i din närhet som söker nära gemenskaper, så starta något sådant här. Det kan va ett steg mot ett mer kollektivt samhälle. Det är väl vad vi behöver?
Motstånd.
Att föra motstånd.
Vara motståndare till något.
Jag tänker att motstånd oftast är något positivt. Det tyder ju på att en söker någon form av förändring och förändringar är vad den här världen behöver. Om det inte vore för människor som ställt sig i vägen (ex. dessa personer: här, här och här) hade vi haft en värld som vi förmodligen hade föraktat mer än denna. Eller så är förtrycket konstant, bara att det tagit en annan skepnad? Det är nog viktigt att höja sin röst och handla när det finns saker som väcker ens känslor. Annars kommer förmodligen livet bli urholkat och till och med ett icke liv. Eftersom en då strider mot det hjärtat talar till en.
Vi tror ofta att vi är små och obetydliga. Att vi inte kan göra någonting. Men detta tror jag är lögner som vi vaggas in i att tro. I ett individualistiskt konsumtionssamhälle där vi aktivt väljer bort gemenskaperna och de konfrontationer som det för med sig är det lätt att bli bekväm. En nöjer sig med de prylar en har eftersom det här enklare att mötas på Facebook än IRL. Och när vi successivt blir mer och mer isolerade och bekväma är det svårare att göra motstånd, mot vad det än må vara. Så det första är kanske att göra motstånd mot sin egen bekvämlighet, eller?
Lite frågor:
kommentera gärna och svara på frågorna.
väl mött, j.
Är du en av alla oss som lider tillsammans med djuren? Djuren som dagligen förtrycks, utsätts för våld och dör för att vi ska få mat, päls eller ett gott skratt. Då tycker vi att du ska engagera dig i någon djurrättsgrupp. Det finns lite olika att välja bland så vi tänkte göra en lista:
Givetvis finns det fler och man får gärna lägga till fler i kommentars fältet!
Aktivera dig för djuren, de kommer tacka dig!
väl mött,
j&p
Jag läser för tillfället en bok skriven av Pelle Strindlund där han belyser likheterna och sambanden mellan slaveriet av människor historiskt sätt, men kanske framförallt under 1700 och 1800-talets slaverihandel och kolonialism, med det förtrycket och slaveriet vi idag (och historiskt) utsätter djuren för. Jag har verkligen inte läst hela boken än, så därför kommer det snart en mer utförlig redogörelse för vad han tar upp, samt egna tankar. Men för tillfället har det redan väckt en del tankar som jag gärna delar.
Vi har historiskt och till viss del (det har blivit lite bättre på vissa punkter) än idag haft en syn på olika varelsers rangordning i världen. Om du hade makt, pengar, var vit och av det manliga könet hade du en ”naturlig rättighet” att dominera människor och djur eftersom de stod under dig i rang. Exempel på detta är ju att den europeiske och amerikanska vita mannen var mer värd är de svarta i Afrika och därför hade de rätt att exploatera dessa människor som de ville. För de allra flesta idag känns det helt ofattbart att ha en sådan syn på en annan individ och de flesta hade protesterat mot det (1. hade du?).
Men varför fick det förekomma då? På den tiden mätte en människans rätt till skälvbestämmande i termer av intelligens. Det var gängse uppfattning att jordbor som var människor, vita män och ansågs intelligentare än andra hade rätt att göra vad en ville med de varelser som var mindre intelligenta. En ansåg att de svarta människorna hade en intelligensnivå som sträckte sig till grovarbete och de hade inte någon kapacitet att bestämma över sig själva. Detta sätt att tänka sträcker sig långt tillbaka i tiden. Aristoteles den antike filosofen skrev i sin utläggning om statskonsten (Politiken) ”den som är i stånd till förutseende med sitt intellekt är av naturen härskande och befallande, medan den som är i stånd till hårt kroppsarbete av naturen är underställd och en slav”. Detta synsätt uttrycker det som rättfärdigar förtrycket av lägre stående varelser; vita över svarta, män över kvinnor, fäder över barn, människa över djur och så vidare.
Om någon i dagens samhälle skulle vurma för ett sådant här synsätt skulle majoriteten motsätta sig det (men det finns de som, ofta på ett subtilt sätt, på fullaste allvar tycker såhär fortfarande) och föra talan åt dem som i så fall skulle bli drabbade. Så när vi därför tittar hur det ser ut idag så ser vi att det på ytan inte finns några slavar men som jag ska försöka komma till nu. (2. Finns det en aspekt av slaveri i och med kapitalismen och pengars makt? 3. Är vi slavar under systemet, det vill säga de institutioner som, med lagen i ryggen, bestämmer över oss?)
Djuren har alltid i olika mått blivit utnyttjade och förtryckta av människan på de mest brutala sätt, och de flesta argument som i grund och botten rättfärdigar detta syftar till just det jag tar upp ovan. Deras intelligens är underställd våran. Alltså att föda upp autonoma individer på onaturliga sätt, låta dem trängas på ytor som skulle få vem som helst att bli klaustrofobisk men vilket också ofta leder till kannibalism, ta ifrån dem alla rättigheter att leva ett naturligt liv, för att slutligen döda dem på ett fruktansvärt sätt där de många gånger är vid medvetande. Allt detta kan vi göra med gott samvete för att vi är intelligentare än djuren (4. Kan vi det?). Men hur är det då med alla de som är mindre intelligenta än oss, men som de flesta inte betecknar som djur (här syftar jag på att en borde använda termer som mänskliga och icke-mänskliga djur)? Till exempel ett spädbarn har ju ingen intelligens att prata om, vissa funktionshindrade (bl.a. jag och jag) och så vidare. Med argumentationen har vi alltså av naturen given en allsmäktigt övertag, på grund av vår intelligens, över barn, sjuka och outbildade. Får vi alltså även här, i stora fabriker, föda upp och utnyttja dessa mindre intelligenta (5.)? Om det är så att vi lever efter den premissen att intelligens ger rätt att dominera över de mindre intelligenta djuren (mänskliga och icke-mänskliga) så innefattar det också att vi får exploatera mänskliga djur (6. Blir inte det konsekvensen?).
Men om vi nu vänder på myntet.
Säger man istället att det inte är intelligensen som avgör huruvida en får vara elak mot andra tycker jag det är konstigt att vi ändå lever efter denna premiss. Vi utnyttjar de icke-mänskliga djuren på de mest brutala sätt för att de är oss givna att så göra. (Om du vill se mer konkret hur djur behandlas kan du kolla här och detta är ur ett globalt perspektiv. I Sverige här) Men jag skulle ändå bjuda dig att tänka på det faktiska värdet hos ett icke-mänskligt djur. Det blir problematiskt ur många moraliska aspekter (här är några utifrån miljö) att till exempel lägga en köttbit på tallriken. Att leva ett kärleksfullare liv borde vara ett motiv om något. Så jag vädjar om en stunds eftertanke och att du, om än lite, överväger att gå kärlekens väg,
du har inget att förlora.
inte dem heller. (7. Vad tänker du om detta, att vara i allt kärleksfull mot alla jordbor?)
väl mött,
j.
ps. ursäkta mig, bland annat för det långa inlägget, för att jag inte är hundra på läst än men jag kommer som utlovat komma med en mer omfattande redogörelse. Vem vet, det kanske blir en serie inlägg (8. Något förslag på vad den skulle kunna heta?)
På väg, framåt, uppåt, neråt, bortåt!
Du har anlänt till en oas, ett växthus där prosa, dikter, dialog växer vilt och osammanhängande.
En bipolär mammas vardag med npf i hela huset och i hela huvet. Gör som jag, visa att du tycker att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiska olikheter. Visa ditt stöd på www.hjarnkoll.se Titta gärna in på mina länkar längst ner på sidan.
en diskussionsblogg
en diskussionsblogg
en diskussionsblogg
om pyssel, odling och aktivism
en diskussionsblogg