att vara eller inte vara en vara….

Standard

För knappt 10 000 år sedan började människan att dra nytta av de djur som självmant drog sig till de marker människan hade börjat bruka. Enligt Michael Pollan började därmed något som kan liknas vid ett ”socialt kontrakt” mellan människa och djur. Människan försåg dessa djur med mat, tak över huvudet samt skydd mot hot från andra rovdjur. Djuren i sin tur blev till hjälp vid ett antal sysslor, och deras avföring fungerade som gödsling jordbruken, tills de antingen dog själva eller att människan en dag slaktade och åt upp dem.

Denna domesticeringsprocess ökade möjligheten för människan att förflytta sig längre och längre geografiskt till nya platser där det tidigare varit omöjligt att bo pga kyla m.m. Då de bosatte sig på allt kallare ställen där odlingsmöjligheterna var kraftigt begränsade under vissa tider på året blev animalieprotein allt viktigare.

Under 1800-talet ökade kunskapen om konstgödsel och bara 100-150 år senare hade detta vuxit storartat och blivit till en egen industri. Boskapen, då främst grisar och hönor förpassades mer och mer bort ifrån jordbruken in i avskärmade skjul där också deras uppgift förpassades till att enbart hålla sig vid liv tills de var ”färdiga” att slaktas och ätas upp. Denna förpassning av boskapen har i sig vuxit och blivit en gigantisk industri, vid sidan om jordbruksindustrin, det vi idag kallar köttindustrin. Denna industri växer enormt pga. av människans matvanor, detta gör att djuren, som en gång betade vid människornas jordbruk självmant en gång i tiden, nu behandlas som vilken produktionsvara som helst där människans empati för deras liv nästan är obefintlig.

Djurrättsaktivisten, och författaren Pelle Strindlund spetsar till det ännu mer när han talar om att dagens djurindustri går att liknas direkt vid slaveriet som formellt avskaffades under 1700-talet och dessförinnan ansågs som något fullt normal. Att det handlar om ett regelrätt förtryck och exploatering. Han uppmanar oss att helt och hållet låta bli att konsumera animaliskt, d.v.s att bli veganer.

Utifrån detta skulle jag vilja lyfta följande frågor:

  • Vad hände med det sociala ”kontraktet” Michael Pollan talade om? Har det överhuvudtaget existerat något sådant?
  • Har Pelle Strindlund rätt när han drar paralleller mellan dagens köttindustri och det förtryckande slaveriet?
  • Bör vi äta eller låta bli att äta animaliskt? I så fall i hur stor utsträckning och vad finns det för skäl?

Fred!

/p

6 responses »

  1. Ett intressant inlägg och mycket bra skrivet! Jag kommer ge en mer utförlig kommentar om några dagar, då jag hoppas att fler ville säga något i ämnet!

    Om det är någon som är intresserad så kan man på svtplay se en debatt med Karl Schlyter(MP) bland annat, som samtalar i EU-parlamentet om huruvida man ska märka klonat kött osv. Mycket intressant!

  2. Nice blogg.

    Mina tankar;
    1. Det har inte funnits (i varje fall inte i nationalstaterna eller liknande), talet om ett socialt kontrakt är ett sätt att dölja dom verkliga maktförhållandena i samhället.

    2. Ja.

    3. Undvika eller åtminstone trappa ned rejält.

  3. Jag väljer att följa Jonas L’s konkreta svarsblankett.

    1. Det verkar udda att Pollan kan tänka sig använda sådant ord som kontrakt (som förutsätter att båda parter skriver under ett gemensamt framarbetat dokument) för att beskriva detta som snarare är en beroendeställning som vi påtvingar de blivande tamdjuren.
    2. Folk blir ofta upprörda över denna liknelse, för att det innebär att man likställer de övriga djuren med människodjuren… Vilket ju faktiskt är vad man som djurrättare gör. Vi måste vända oss bort från alla sorters förtryck av varelser på denna planet. Jag tror dock inte att jämföra med slaveriet är en effektiv metod för att påverka de ickeinvigda, det blir bara sensationellt och högmodigt i deras öron.
    3. Vi måste ur alla avseenden trappa ner det köttätande(med kött menar jag från alla djur, fågel, fisk och mittemellan) som fortfarande eskalerar i världen. Enligt mig personligen finns det ingen anledning god nog för att inte sluta helt, men det är uppå var och ens samvete.

  4. Angelica:
    Jag tror att parallellen med slavförtryck kan vara effektiv av just det skälet att det blir något man har lättare att relatera till och kan förstå hur fel det är med djurutnyttjandet, att man på något sätt visar på det inhumana i djurindustrin.

    Men visst är det säkert så som du säger att det upplevs som extra fördömande hos vissa. Här krävs det nog att man går till väga på ett ödmjukt sätt, som inte stänger folks öron utan fångar intresset.

    /p

  5. Det ligger något i detta med att slaveri-liknelsen kan skrämma bort folk. Samtidigt tror jag det är sant, och jag tror att människan är ett djur. Att vi ignorerat att vi är en art bland andra tror jag möjliggjort mycket av människans rovdrift på planeten.

    Sen finns det ju olika ingångar i det här, för min hustru har det i mycket varit miljöskälen som fått henne att sluta äta kött. (Den nya SVT-dokun Vårt grisiga hav är ett bra ex.)

    (Talet om ett socialt kontrakt kommer vad jag förstår från upplysningstänkare, Locke mfl, som använde det för att argumentera för (national)statens existens.)

  6. Jag förstår ju varför man väljer att göra jämförelser med företeelser bland människor, för att vad ska man egentligen jämföra djurförtrycket med? Det finns ju inget liknande. Och just här ligger ju faktiskt det svåraste, att övertyga om att något som är så udda är fel, fast det är så naturligt… Jag har varit vegetarian i tio år och jag är fortfarande positiv och tror på att människan i slutändan kommer sluta konsumera andra varelser. Men hur vi kommer gå tillväga för att få till denna väckelse har jag fortfarande inte blivit riktigt klok på. Man måste kanske helt enkelt känna av, människa för människa, se vad de brinner för och trycka på de rätta, ömma, punkterna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s